Proffsigt, kliniskt, United

Av: Mats Svensson

Jag är mer en this-type-of-game-guy. De här matcherna när vi knappt minns vilka som är mittbackar, målvakter eller defensiva mittfältare i United. När bollen är så högt uppe i banan att det bara är spelare som ska göra vettiga, offensiva uppgifter rör den hela tiden. Jag tror ni håller med mig när jag säger att det är ett mycket skönare alternativ än det andra, det där det oftast en passning från vänsterback till mittback till mittback till högerback till mittback till målvakt till vänsterback till …

Två stabila, stundtals fina, halvlekar hör minsann inte till vanligheterna så det gäller att buga och vara tacksam. För även om det inte var Premier League- eller League One-motstånd, så var det likväl ett professionellt och kliniskt utfört uppdrag från Manchesters finest.

Uniteds resa mot kvartsfinalen tar nu ett litet, litet, kvalitetskliv uppåt igen mot Beckhams gamla klubb.

Inspirerande:

• James Wilsons inhopp! Han fick sin sedvanliga halvtimme, men medan han tidigare mest trampade vatten i inhoppen har han börjat ta för sig mer och mer. Klassavslut i kväll.
• Paddy McNair! Uniteds genomgående bäste britt i dag. Otippat att han i en högerkant tillsammans med Rooney skulle vara den mest kreative i första halvlek. Låg bakom 1-0-målet när han hittade Mata och hade ett fint skott som bara var en turlig blockering från att hitta in i maskorna. Gissar dock att Valencia är tillbaka till helgen.
• Angel Di Maria. Han spelade med samma glädje som ett barn som fått komma ut till pulkabacken med snowracern efter att suttit inlåst med ärtsoppa till frukost, lunch och middag. Hans cross till Rooney i första halvlekens slutskede, vid kontringen, var matchens delikatess.
• 4-4-2 igen. Tre mål igen. Ingen slump.
• 1-0-målet! Inte klassiskt United, men nästan. Oerhört fint från början till slut med högklassiga insatser från samtliga inblandade. Att bollen gick via ribban gjorde det extra finstilt.
• 2-0-passningen från Robin van Persie. Delikat, speciellt med tanke på avståndet.

Också i kolumnen med plus:

• Nollan. Alltid nollan. Speciellt med tanke på att Blind ertappades med ett sabotageförsök redan i första minuten. Femte på senaste åtta matcherna.
• Mittbackarna. Mest för att de inte behövde märkas.
• Marcos Rojos första halvlek. Kvick, med härligt svepande inlägg och lika stenhård i närkamperna som han brukar vara.

Går bara att placera i ett eget fack:

• Marouane Fellaini. Sällan har jag sett en spelare tillföra så lite och så mycket på samma gång. Han har ett stort spel med bröstet (kan vara den enda spelar jag skrivit så om) och rör om rejält i straffområdet. I dag var han inblandad i högsta grad i två mål som tillkom efter inlägg. Samtidigt kan han vara helt bedrövlig i passnings- och positionsspelet ute på planen. Det bästa vore om United kunde använda Herrera utanför straffområdena och sedan förvandla honom till Fellaini innanför. Den kombinationen vore någonting.
• Wayne Rooney. Löpningen i omställningen när han till slut fick ADM:s magnifika cross och drog en tafatt volley 15 meter utanför symboliserade en hel del om var Rooney befinner sig i dag: Han har stora lungor, men han har inte the end product. I dag provades han på högerkanten och kom med betydligt mer i offensiven än tidigare, men det var ändå i defensiven han var bäst. Ska bli spännande att se hur hans vår utvecklar sig.

Slutligen:

• Två mittbackar med högerfoten som sina ordinarie?! Vad hände där, Louis? Han kompenserade dock det med att spela fyra mittbackar i fyrbackslinjen.
• Cambridge var verkligen på gränsen till helt ofarliga. Inte ens när United kastade lite smulor till dem efter paus lyckades de vara hungriga nog. Men samtidigt spelar man aldrig bättre än motståndaren tillåter, som min pappa alltid sa när han slog mig i tennis som 8-åring.
• Becks gamla låneklubb står för motståndet nästa omgång och då får Den Envise gärna använda 4-4-2 igen. Tack på förhand.
• Efter att ständigt ha fått Premier League-lottningar har FA-cuptombolahjulet verkligen vara vänligt mot United. Men samtidigt har inte jag fått känslan av att det är på allvar än. Hoppas att vi fortfarande är kvar i cupen medan den kommer!
• När inte Ander Herrera ens platsar i ett omspel i cupen, på hemmaplan mot ett League Two-lag så kan man med ytterst begränsat tankearbete förstå – om man inte redan gjorde det – att han inte är en Louis van Gaal-spelare och sannolikt inte är en Manchester United-spelare heller när säsongen 2015-16 inleds. Tråkigt, tycker jag.