Det var en annan tid, i en annan slags klubb, som vi senast såg Manchester United fullständigt pulvrisera en motståndare av Leicesters kaliber på Old Trafford.
Sista halvtimmen av den första halvleken var allting Manchester United ska stå för: underhållning, tekniska finesser och briljanta mål.
Det var nästan så fint att gåshuden inte fick plats till slut.
Magiskt!
Annonse
Som sagt, första halvleks sista 30 minuter var en enda lång uppvisning av United. 4-0 var nästan i underkant, så vacker var fotbollen Mourinhos män bjöd på. «Enkla» hörnmål varvades med drömanfall – och det var som att se United anno 2008-2009 igen. Måtte det bli en tradition som återkommer till Old Trafford.
Så nära, så nära, var United att göra ett av säsongens vackraste mål. Paul Pogba lyfte till Zlatan, Zlatan bröstade ned bollen, Zlatan vände om drog på volley lite, lite för tidigt. Hade han väntat en tiondel till hade bollen suttit över Zieler men under ribban och United hade fått svårt att toppa det målet under resten av säsongen.
Paul Pogba:
Stod för en enastående debut, men hade som bekant några tunga veckor bakom sig. Fram tills i dag. För mot vårens ligamästare var Paul Pogba matchens gigant. Fransmannen stod inte bara för ett läckert mål, han bjöd även på klockrena crossbollar och ett par delikata chippar till Zlatan där den första var mest minnesvärd. Box-till-box-spel av högsta klass, dessutom, liksom ett lovande samarbete med den Långe Svensken.
Närmsta Pogba-medarbetare på toppskalan:
Ander Herrera fick kanske lite otippat chansen från start i en defensiv roll. Oväntat med tanke på att Fellaini varit förstaval och att Carrick imponerade i veckan. Men i dag stod han för en fullkomligt strålande match med sin skickliga press och pålitliga passningsspel. Hade sin bästa sekvens när han först bröt ett Leicesteruppspel och sen serverade en djupledslöpande Zlatan (som i sin tur hittade Rashford som i sin tur hittade Scoreboard End).
Daley Blind. Holländaren har inte startat som vänsterback vecka ut och vecka in direkt, men i dag var han tillbaka på en plats där han gjort några av sina bästa insatser i Unitedtröjan. Dagens gick också garanterat upp på hans personliga topp 5-lista.
Juan Mata sattes in i stället för Wayne Rooney och lämnade första halvlek med 1+1 till sitt namn. Spanjoren, som äntligen fick visa hur mycket han trivs med Herrera igen, stod för matchens finaste mål som illustrerade vad one-touch-fotboll nära motståndarnas straffområde kan ge. Avslutet var helt fantastiskt.
Får faktiskt nöja sig med godkänt:
Antonio Valencia. Oerhört nyttig i offensiven (han svepte in ett inlägg med vänstern! Såg ni det?!), men i defensiven syntes det fler gånger än vanligt att han inte är riktigt utbildad som högerback.
David De Gea. I brist på avslut på mål, och åt reduceringen fanns inte mycket att göra.
Jesse Lingard. En utsökt assist till Matas förlösande 2-0 var comebackande Jesses största – och viktigaste – bidrag till segern. Han var också mer inblandad efter paus, men såg lite rostig ut överlag.
Andra halvlek. Det var inga superodds på att den skulle gestalta sig som den gjorde. Ranieri kapitulerade redan med att byta ut både Vardy och Mahrez och samtliga spelare och båda tränarna verkade överens om att matchen var över efter 45. Bortsett från stunden efter Grays fantastiska reducering hade United också kontroll på skeendet.
Stämplar ut med detta:
Annonse
Vi kan konstatera att Wayne Rooney, elefanten i rummet väldigt länge, måste ha sett uppvisningen i första halvlek med kluvna känslor. Hans ersättare som kapten gjorde mål, hans ersättare som #10 bidrog med 1+1 och mannen som fick ta över hörnorna satte två assists på Smallings och Pogbas pannor. Det var så klart ingen slump att vi fick se detta med Rooney på bänken. Hade United förlorat är det mycket som talar för att Rooney återkommit i elvan direkt. Nu blir det spännande att se hur Mourinho hanterar fortsättningen. Det enkla vore förstås att spela honom i EL i veckan och «vila» honom nästa helg igen.
Zlatan då? Ibra blev mållös och kom lite väl långt ned i början av matchen, men han gjorde som så ofta stor nytta med sin storlek och sin teknik. Dessutom var han omgiven av fart, vilket märktes. Och såååå nära var han ytterligare ett klassiskt Zlatanmål.
Tänk också på att United saknade Shaw, Martial och förra säsongens bäste spelare i Bundesliga. Det gör man gärna i det här läget.
Jag skrev förra veckan att Mourinho hamnat i sin första lilla minikris. Han kunde inte ha tagit sig ur den på ett mycket bättre sätt än han gjort. Det svänger snabbt, konstaterar även denna sidas «Einstein».
