Ingen av oss hade varit nöjd med 0-0 på förhand. Men med tanke på matchutvecklingen så är ett kryss någonting vi faktiskt får svälja utan halsont.
Och vår allas favoritnorrman räddades denna kväll av en svensk på Old Trafford.
Vi skandinaver kan egentligen inte vara mer stolta.
Annonse
Men det visste vi förstås redan. Och det var som att Solskjaer också visste att det inte kunde sluta 0-2. Han är ju liksom van vid sena comebacks, va.
Överlägset mest imponerande:
Att United såg ut som United igen i underläge. Det här laget saknar fan inte ryggrad. Och även om ett oavgjort resultat hemma mot Burnley inte är någonting som någon Unitedspelare eller Unitedsupporter skryter om den kommande tiden så är sättet som krysset ordnades på i slutändan någonting som gläder.
Också imponerande:
Att så många avslut och så stort spelövertag kunde resultera i så få solklara målchanser. Men till slut kom målen åtminstone. Det här var annars en match som jag – och gissningsvis många med mig – fruktade lite på förhand: Åtta raka vinster, hemmamatch mot ett «enkelt motstånd» osv.
Victor Lindelöf tog väl knappast ett steg fel i kväll heller (innan 0-2 möjligen)? Reaktionen efter hans första mål ever för världens största klubb visar också vilka egenskaper svensken besitter. Är det för tidigt att tänka sig honom som framtida tredjekapten? Nej.
Paul Pogba.
Inte hemskt hela kvällen:
Marcus Rashford blandade och gav. När han ger är han fantastisk (framspelningen till Juan Mata i mitten av första halvlek var magisk) och när han blandar (avslutningen efter samarbetet med Lukaku) är han det inte så mycket.
O-bra:
Annonse
Andreas Pereira var den stora överraskningen i startelvan och han hade svårt att sätta sin prägel på matchen under första halvlek. Sen följde han upp det med ett misstag av den kalibern och blev följaktligen mycket riktigt utbytt. Nu testas hans karaktär ordentligt och vi får se om han har vad som krävs för att make it at United (vilket jag tvivlar på, men jag tvivlade å andra sidan rejält på Lingard). (sen kan vi titta på Jones passning, men det är en annan historia eftersom Jones karaktär ständigt prövas och prövats)
United skapade inte alls lika mycket med Lukaku på topp och Rashford ute på kanten. Det gick långsammare och var inte alls inspirerat på samma sätt. De svaren borde även OGS ha fått.
Tänk er Juan Mata med Jesse Lingards fart. Eller Lingard med Matas spelhuvud. Nu fick inte spanjoren ut det han borde ha fått ut, och det smärtar att säga att jag hellre ser Lingards fart i en sån här match. Det gick inte bra för Juan mot Burnley. Och när han blir så arg att han kastar bollen i gräset och får gult kort, ja, då vet vi att han vet samma sak.
Phil Jones, ja. Nej, han bör ha gjort sitt i klubben. Givetvis inte bara efter ytterligare en sisådärinsats, utan eftersom han är snart 30 år och aldrig blir bättre.
… and finally:
Varför blåste Jon Moss av innan de fem stoppminuterna spelats?
Hur kan det komma sig att Luke Shaw fortfarande har sådana enorma problem med sina inspel och crossar – och nu får han dessutom slå hörnor?
Jag saknade Ander Herrera väldigt intensivt.
Det är fascinerande hur mycket straffar vi fått den här säsongen.
Mitt i glädjen över en Fergie-time-svensk-kvittering är det ledsamt att se våra noisy neighbours inte fixa att stå upp i kampen mot Liverpool. Risken är att det blir en lång sommar för oss som har nära vänner som har Scousesympatier …
