Skojigare än på flera år

Tolv mål på tre matcher.

Vad vi än hade trott och hoppats på när Ole Gunnar Solskjaer presenterades som Unitedmanager var detta mer än det.

Tre raka vinster, dussinet mål och en fortsatt spelglädje och optimism som smittar av sig.

Så här skojigt har det inte varit att se United på flera år.

Älskvärt:

• Det går inte att bortse från att det här är ett United som fyllts av spelglädje och en enorm frihetskänsla de senaste veckorna. I kväll illustrerades just friheten på många sätt. Ett par exempel: När Ashley Young utan att skämmas tog position som striker efter ett långt anfall och när United i 4-1-ledning med en kvart kvar att spela fortsatte att anfall och satte Bournemouthspelarna under hård press vid straffområdet. Det är fantastiskt roligt att se rörelsen och fantasin och skickligheten hos ett lag som haft en handbroms över sig så länge.

• Paul Pogba sattes alltså regelbundet på bänken under Mourinhos sista tid. Nu har fransmannen – i en friare och offensivare roll – visat exakt vilken fantastisk fotbollsspelare han är. 4+3 under sin nye manager är enastående.
• Det där förarbetet från Rashford till Pogbas 1-0 … alltså. Inte sen Berbatov skickade upp hela West Ham-försvaret på läktaren innan han serverade Ronaldo öppet mål har jag sett en Unitedspelare bjuda på en sådan showassist från kanten.
• Rashfords insats överlag var fenomenal. Med djupledslöpningar, sättet att hålla upp bollen och hitta luckor och dribblingar. Lägg också till hans arbetsinsats och speed så har vi möjligen en komplett anfallare när han sätter fler av de frilägen han är så skicklig på att springa till sig.

Också en njutning:

• Ander Herrera har länge varit en av få som stått för energin i laget, men i ett lag som ändå inte fått ut någonting av det. Mot Bournemouth var han överallt både i offensiven och defensiven.
• Martial-Lingard-Rashford visade igen att de har en speed och rörelse som detta United har en enorm nytta av.

• Martials yttersida till Rashfords mål. Wow. Fransmannens självförtroende är orubbat och imponerande.
• Pogbas andra mål var ett klassiskt Unitedmål med mittfältare som fyller på och en Beckh… Herrera som serverar ett perfekt inlägg. De där målen är så sjukt vackra att se.

Nja:

• Även om jag – och säkert många av er – föredrar 4-1 och den här typen av spel framför 1-0 och att Pogba byts ut mot McTominay så kan jag förstå OGS och De Geas irritation över att nollan uteblev i dag igen. Försvarsspelet vid fasta situationer ser fortsatt darrigt ut. Men det är bara en parentes i dessa dagar. Det kan dock bli värre mot värre motstånd så den här jakten på en ny mittback kan jag förstå.
• Alltså, Eric Baillys tackling var lika onödig som den var Erica Bailly-ig. Fullständigt onödigt och knäppt.