Hybrisen skulle mycket väl kunna ligga nära till hands, men den känslan trycker vi tillbaka. 3-1 mot Barcelona är dock åtskilligt mycket bättre än, låt säga, 1-3 mot Barcelona. Det lämnar en mer behaglig känsla i kroppen och pusselbitarna faller så sakteliga på plats i det bygge som Louis van Gaal nu själv fått skapa.
Det känns, trots att det sopades rent även i fjol och vanns matcher mot regerande Champions League-mästare, bra mycket mer behagligt i sommar.
Säsongen kan inte komma snart nog!
Underbart:
Annonse
2-0-målet signerat Wilson, Blackett och Lingard var fantastiskt att se för oss som så innerligt gärna vill se Manchesterfostrade grabbar nå hela vägen. Ett home-grown-goal så det sjöng om det!
Om vi bortser från att risken fortfarande är uppenbar att han inte fullföljer säsongen i Unitedtröja så var det ljuvligt att se the one and only David De Gea. Vilken oerhörd trygghet han ingjuter i laget. Spanjoren var felfri, dessutom i säsongspremiären. Wow.
Också oerhört högt på positivskalan:
Juan Mata fortsätter att visa varför han är en starter när det vankas Spurs om ett par veckor. Sekvensen när han startade anfallet som avslutades med en Ter Stegen-räddning på Ashley Youngs avslut var en av matchens stora behållningar.
Och just Ashley Young lär kunna vara säker på en plats i startelvan i ligapremiären efter ytterligare en finfin insats. Han
Adnan Januzaj har spelat som en match med världens samlade ångest på sina axlar. Målet kan förhoppningsvis ha flyttat på en stor del av det. Han hade dessutom ett annat läge med skott bara centimeter utanför. Kan den här matchen varit en liten vändning för belgaren?
Att gilla: Valencia och Fellaini gjorde säsongsdebut. Ingen av dem utmärkte sig åt något håll, men viktigt att få så många spelare som möjligt i matchform så snabbt som möjligt.
Hörnmålet och Rooneys rutinerade Fellainiknuff i ryggen på Adriano.
Matchen som helhet! Oväntat bra spel för att vara en träningsmatch, snygga spelkombinationer och högt tempo. Matchbilden påminde en del om United på bortaplan i Europa med Queiroz som Fergusons högra hand. Man lät Barca ha bollinnehav, hittade rätt i positionerna och ställde om när tillfälle gavs. Men planen? På min bild såg det som om det dammade?
Luke Shaw. Åter oerhört svårpasserad en-mot-en och alert i offensiven. Och hans agerande när han ställde Suarez offside i absolut sista sekund var förnämligt.
Spelarna känns sisådär 89 procent mer trygga i sina positioner och i passningsspelet (bara att titta på hur de tog sig ur defensiva svårigheter) än de gjorde i ligaspelet under 5-3-2-experimenten med Van Gaal som testgeneral. Även om Barca hade bollen två tredjedelar av matchen kom de inte alltför ofta i supergiftiga lägen.
Memphis uppsnurrning av Barcabacken och efterföljande avslut i början av andra halvlek. Det är så vi vill se holländaren, när han nu inte får chansen att utmana från kanten och svepa in inlägg. Nu väntar vi bara på första frisparksläget.
Fortfarande lite frågetecken för:
Mittbacksspelet har, trots de få insläppta målen, varit lite darrigt. Och då tänker jag i den här kampen mest på Phil Jones, som var rätt virrig ibland. Låt vara mot högklassigt motstånd.
Annonse
And finally:
Tycker att MUTV-kommentatorns benämning av Levi’s Stadium som The Theatre of Jeans var värt en extra Guinness i kväll.
Det är så många medier som påstår att Ángel Di María är såld till PSG att jag inte kan rå för att jag tror på det. Ett sorgligt slut i så fall.
Med Carrick och Schneiderlin på mittfältet känns det tryggt, men framförallt Morgan hade stundtals lite problem med tempot i första halvlek.
Denna gång väntade Van Gaal, som utlovat, till dryga timmen innan bytena kommer. Föredömligt att köra massbyten i stället för att portionera ut dem en eller två i taget var femte minut. Mindre förvirring för alla, utom möjligen för motståndarna.
I ärlighetens namn gjorde dock Barca matchens snyggaste mål. Rafinha hade bara någon halvminut varit vansinnig, antingen på domaren eller på Fellaini eller på båda, och såg ut att dra volleyskottet i ren affekt.