Vår spillerbørs etter Watford

Supporterklubbens spillerbørs leveres alltid av Mats Svensson.

Her er hans vurdering av prestasjonene mot Watford:

David De Gea – 8,5
Ibland är det svårt att hitta orden för att beskriva hur bra en fotbollsspelare utför sitt jobb. De Gea behövde inte jobba övertid i går, men när han väl utförde sina sysslor är det svårt att föreställa sig att någon annan i hans yrkeskategori kan vara lika skicklig. Neuer? Bah. Skulle inte byta De Gea mot två Manuelar.

Ashley Young – 5,5
Van Gaal valde att behålla en riktig högerback på bänken och i stället ge Ashley chansen igen. Det gick sisådär, men han ryckte upp sig efter paus. Otroligt ändå att United fortfarande inte har en högerback som högerback.  

Chris Smalling – 7,5
Klockren brytning strax innan De Geas magiska räddning. Klockren överlag annars också och Troy Deeney var näste anfallare att ta plats i Smallings shortsficka. 26 år i dag och på god väg att placera sig som en av världens främsta mittbackar.  

Phil Jones – 6,5
Medan landsmannen ovan har en ständigt stigande utvecklingskurva har Jones fortfarande svårt att mota skadegudarnas ständiga besök. Fram tills hans 928:e skada i Unitedtröjan var han dock stark i defensiven och tog även några utflykter framåt i banan.

Daley Blind – 6
Mellanmjölksmatch för Dannys grabb. Pålitlig som ofta i den här typen av matcher.

Bastian Schweinsteiger – 7
Hjälpte föredömligt till flera gånger i defensiven när medspelare satt på pottkanten, som när Ighalo var igenom. Visst, han hade några bolltapp och såg långsam ut i vissa lägen (det gör han varje match, så det behöver jag inte nämna egentligen) – men oj, vilken pondus han har i allt han gör. Från det stora – som att indirekt/direkt avgöra matchen – till det lilla trillandet med bollen. Som när han kom ut till hörnflaggan för att understödja och märkte att bollen höll på att gå ut till inkast och han steppade baklänges medan han touchade bollen lätt framåt. En rakt igenom älskvärd person också. Jag har inte köpt en matchtröja med ett spelarnamn på i hela mitt supporterliv, men jag börjar nu faktiskt bli sugen.  

Morgan Schneiderlin – 7,5
I första halvlek var han Uniteds bäste spelare – han täckte ytor, plockade tillbaka bollar, stod för brytningar och var allmänt så bra som vi hoppades han skulle vara när han skrev på. Då spelade det ingen större roll att det var Fellaininivå (det ordet!) på alla avblåsningar han fick emot sig.

Juan Mata – 6
Ingen match som historikerna kommer att skriva långa hyllningsvisor till Mata om. Men när historikernas kollegor på statistikavdelningen kikar på mötet på Vicarage Road i går kan de konstatera att spanjoren än en gång var den Unitedspelare som skapade flest målchanser.

Jesse Lingard – 6
När United under matchens första 25 minuter visade upp ett oväntat rörligt och frejdigt anfallsspel var den unge engelsmannen högst delaktig. Han var också högst delaktig i att missa att stänga matchen tidigare då han bommade två solklara chanser. Verkade trivas tillsammans med Memphis, men måste ta bort sina Welbecktendenser i avslutningarna för att verkligen blomma ut.  

Memphis Depay – 6,5
Från frysbox till fullt blås i kakelugnen för holländaren som stod för ett av de vackrare Unitedmålen på länge. Överlag en mer resolut och mogen insats, med spår av den Memphis vi sett skymten av några gånger tidigare i höst. Blev mer osynlig i andra halvlek då United bestämde sig för att inte spela särskilt bra.

Marcos Rojo – 5,5
Dumt värre att sätta United i trångmål på det sättet, och det visade än en gång hans sämre sida som spelare. Inte helt stabil i övrigt heller med ett par oförklarliga misstag.

 Fotnot: Ander Herrera, Paddy McNair och Andreas Pereira spelade för kort tid för att betygsättas.