Startelvan vittnade om att Solskjaers fokus definitivt inte låg på en cupfinal, utan på en topp 4-placering i ligan.
Spelet i FA-cupsemifinalen vittnade om detsamma från spelarnas håll. Samtidigt har United ju inte bredden att kunna vila spelare efter att ha fått två dagar färre att förbereda sig jämfört med Chelsea.
Men det ursäktar absolut inte helt det fullständiga haveri vi bevittnade på Wembley.
Och nu vet Bruno Fernandes hur det känns att förlora i en Unitedtröja.
Annonse
Nära godkänt:
Alltså, det är svårt att hitta vare sig spel eller spelare som går att lyfta fram. Möjligen minns vi Baillys nonchalant-coola klackpassning i ett trängt läge i början av matchen. Ja, så får det bli. Matchens höjdpunkt med Unitedögon…
Tja, eller att få se Brunos upphopp innan han sätter en straff, förstås. Men då var det å andra sidan redan kört.
Ytterst blekt:
Lindelöf ska inte tillåta Giroud att ligga före honom där, vilket står på sidan 2 i manualen för mittbackar. Han har inte gjort det lätt för sig efter uppehållet, nollorna till trots. Än en gång var han på fel sida om sin motståndare. Det ska liksom inte kunna hända.
Hur kan Harry Maguire sätta så förtvivlat få nickar på hörnor? Senaste matcherna har han kommit till ett gäng lägen, men oj, vad det inte är nära. Självmål fixade han dock, utan större åthävor.
Katastrofalt:
Agerande i samband med 0-2, från först Brandon Williams, men sen – framförallt – gjorde David De Gea en insats som fick hans rörelser vid 0-1 att framstå som enastående. Trots några fina insatser går det inte att göra annat än att sätta spanjoren längst ned på betygsskalan. Och då var konkurrensen benhård. Det märkliga är ju att han närmar sig den ålder då han borde vara i sin prime, men han fortsätter gå åt fel håll.
För det var inte en enda spelare som kom upp i ens godkänt betyg, i min bok. Den överlägset sämsta insatsen sedan i vintras kom när en cupfinal stod på spel. Visst, Chelsea hade fått vila två dagar fler än United och det är allt annat än obetydligt, men det är förstås inte hela förklaringen. En kollektiv, obegriplig, kollaps är det vi fick uppleva.
Brandon Williams hade en i stort sett hemsk kväll på Wembley. Vid 0-1 hamnade han på mellanhand och vid 0-2 gav han bort bollen med en vansinnig passning in i banan. Utöver det var han i stort sett undermålig.
Solskjaers val av startelva slog så fel som den bara kunde göra. Ingen av spelarna som kom in visade att de har det som krävs för att vara med ens i tanken som ledande i ett United.
Fascinerande:
Det händer alltid någonting när Eric Bailly är på planen. Oftast, tyvärr, är det den här typen av händelser som det handlar om. Ivorianen har en märklig Phil Jones-esque tendens att hamna fel i fel lägen. Nu lär hans säsong vara över och det är sorgligt nog inte första gången den slutar i förtid.
Okej, när gravölen har sjunkit ner och ilskan lagt sig: West Ham hemma på onsdag är årets hittills viktigaste match, igen. Storseger och United har till och med råd att förlora mot Leicester i sista omgången. Inga ursäkter finns för att ställa till det igen.