Var hade vi varit utan De Gea?

Det blev ytterligare en match som sammanfattade Manchester United – det har varit några sådana den här säsongen. Tre spelare klev av på grund av skador, vår ende superstjärna David De Gea stod för superräddningar, den tidigare utskällde Ashley Young var bäste utespelare och en i övrigt medioker Marouane Fellaini nickade in vinstmålet.

Man skulle kunna säga att Manchester Uniteds medelmåttighet är på en så pass hög nivå att den tagit laget till Champions League-kval. Den lär dock inte ta laget långt i turneringen. Tack och lov har Louis van Gaal tre månader på sig att formera en startelva han verkligen vill ha.

I dag finns det bara lättnad.

I höst finns det inga ursäkter.

Just Breathe:

• Tre poäng är alltid tre poäng så länge tre poäng är tre poäng. Det ska till ett schabblande av monumentala proportioner om United lyckas med att misslyckas nu. Dessutom krävs det skapligt mycket av Liverpool som ska ta minst sju poäng på tre matcher, med början på Stamford Bridge. Nej, det är fortfarande klart med topp 4

Better Man:

• En klassisk, och egentligen ganska fånig, jämförelse kommer här: Om Ángel Di María kostar 650 miljoner, vad skulle då Ashley Young inbringa? Än en gång kom han till räddning när det som mest behövdes. Den gamle Watfordprodukten buades ut frekvent av Palacefansen, men svarade på bästa sätt genom att fixa båda målen.
• Marouane Fellainis förmåga att vara oduglig, men ändå lyckas göra det som hela sporten går ut på: Mål. I kväll bjöds han dessutom av Palace på ett läge få med den längden hade missat. Ändå ska han lyftas fram för just den prestationen. Av de övriga är det mest armbågar jag minns.
• Juan Mata. Ingen dominant på något sätt, men han är elegant värre. Med i uppbyggnaden till 2-1 när han skar in med fart och full koll på bollen. Tappat lite av synkroniseringen med Herrera sista tiden, men det var på gång några gånger i kväll.

Save You:

• David De Gea. När Ronaldo till slut lämnade Old Trafford gjorde han det efter en motvillig sista säsong där han knappt jublade över sina mål. Jag vill tro att De Geas inlevelse och engagemang i vårens matcher visar hur mycket han vill stanna. Var hade vi varit utan honom? Hade Louis van Gaal suttit kvar? Jag vill inte ens tänka längre i de banorna. Enhandsräddningen vid 1-1 var så bra att det … ja, jag vet inte vad jag ska jämföra det med. Att blunda och försöka fånga ett bowlingklot från en meters håll?

In Hiding:

• Muren på frisparken används inte i kommande tränarutbildningar. Eller det kanske den gör – för att visa hur man inte ska agera. Daley Blind goes Samir Nasri light.
• Wayne Rooney. Kaptenen må ha känt av sin skada de senaste matcherna, men att vara så ofarlig som han varit den senaste månaden är imponerande (det är inte beröm).
• Efter tre raka nollor mot tre lag som spelade på ungefär likadant sätt blev det här ett riktigt eldprov för Louis van Gaals taktiska kunnande. Jag vill inte påstå att han knockade Alan Pardew direkt. Efter paus var United oerhört illa ute och 1-1 kom inte som en blixt från klar himmel. Vad hade han för tankar när han satte in Falcao och gick ut till andra halvlek? Varför tog det över 25 minuter innan United lyckades samla ihop sig någorlunda efter Pardews taktikbyte?

Nothing As It Seems:

• Luke Shaw bärs av, Jonny Evans kommer in. Det finns då två alternativ i min värld: Antingen flyttas Blind ned på vänsterbacken, Evans tar mittbacken och Jones går upp som defensiv mittfältare – alternativt så tar Evans – som spelat vänsterback tidigare – Shaws position. Nope, inte i Louis van Gaals värld. Då sätts Phil Jones till vänster, en plats åtminstone jag aldrig sett honom i. Tack och lov fungerade Jones alldeles okej där ute även om Young och han inte ordnade ett partnerskap som glödde.
• United inledde med Smalling-Jones som mittbackar. Avslutade med Evans-McNair. United inledde matchen med Rooney som kapten. Bindeln gick via Smalling till Evans. Egentligen är det ju som det brukar vara, men det är inte så det ska vara på harmoniska arbetsplatser.

Wish List:

• Jag satt i slutet av matchen och funderade över hur många av spelarna som avslutade matchen som jag hoppas startar i höst (förutom guden längst bak, förstås). Ander Herrera? Jovisst.  Juan Mata? Ja, kanske. Men sen tog det bannemej stopp. Det finns en önskelista på väldigt många spelare någonstans på Louis van Gaals och Ed Woodwards kontor. Frågan är hur många spelare den innehåller? Fyra-fem, minst, förutom Depay, skulle jag gissa.

The End:

• Crystal Palace är seriens sämsta hemmalag. Bara för att sätta saker och ting i perspektiv.
• Juan Mata var näst intill slät om kinderna! Har vi sett det tidigare under hans Unitedkarriär?
• Uniteds förlustnolla mot Palace i Premier League är fortfarande intakt. Så oändligt skönt att kunna bibehålla ytterligare en svit efter så många brutna de senaste två åren.
• Ángel Di María sas ha skadat sig på träningen i går och det ska ha varit anledningen till hans frånvaro. Förlåt en cyniker, men kan han inte ha tröttnat på att kuska runt i England och pröva nya bänkar?
• Straffen? Jag är så färgad som man kan bli, men jag försöker uppbåda all kraft inom mig för att lyckas stoppa presskortet i hatten och påstå att Mike Oliver gjorde rätt i samtliga straffsituationer. Däremot är jag tveksam (nu har presskortet ramlat ned lite) till att Smalling skulle ha haft frispark emot sig strax innan 1-1. Kändes mer som att hans arm hölls fast än att han höll fast den själv.
• Om Rooney nu kan spela nästa vecka efter en lårkaka blir det ytterst intressant att se om Van Persie får plats efter sin sjukdom med tanke på att det borde bli Fellaini som ryker i så fall. Nej, det blir RvP på bänken om kaptenen återhämtar sig. Är Rooney frisk spelar han alltid. Är Fellaini frisk spelar han alltid. Belgaren har varit bänkad en gång de senaste tre månaderna.