Det sjuka är att det inte känns som någon chock överhuvudtaget. Att förlora mot Midtjylland finns ju egentligen inte på kartan. Det är ju någonting inte ens ett otränat, osamspelt och osynkat försäsongs-United ska nedlåta sig till.
Däremot är det fortfarande ovärdigt. Det är något sunkigt, smutsigt och uppgivet över hela Manchester Uniteds uppenbarelse nuförtiden. Tänk vad man saknar någon, vem som helst, som bara kör upp bröstet á la Eric och sveper med sig hela schabraket in i en positiv riktning.
Men nej. Icke.
Man har nu förlorat mot Sunderland, Bournemouth, Norwich och Midtjylland sedan mitten av december och klubbens ytterst ansvarige för spelarna på planen sitter där han sitter. Och skriver. Och skriver. Och skriver.
Annonse
När man trodde att man hade nått botten bjuder Louis van Gaal och Manchester United på denna torsdagskväll på Jylland.
Jag orkar inte mer snart.
Det här är så pinsamt, på gränsen till katastrofalt pinsamt att jag hädanefter tänker välkomna ångesten redan innan avspark.
Imponerande:
Sergio Romero gjorde sin första match på fyra månader och inledde med en fullständigt strålande räddning på hörna. Sen räddade han ett friläge från Kadlec också. I andra halvlek toppade han till och med sin första superstopp med en på gränsen till sjuk manöver på Onuachus nick. Bäst i bortalaget, utan tvekan. Konkurrensen var obefintlig, men det tar ingenting ifrån argentinaren. Skammen i att han är bäst i en sån här match får lagkamraterna stå ut med hela säsongen. IMPONERTE: I en skuffende kamp, var Sergio Romero et friskt pust.
Dög inte. Inte alls:
Trots alla skador mönstrade United en elva med spelare som Juan Mata, Michael Carrick och Ander Herrera i. Och lyckades inte ens vara det farligaste laget i första halvlek mot ett danskt lag som inte ens är i ligaspel för tillfället. Just den centrallinjen med Carrick-Herrera-Mata var dessutom helt oduglig. Herrera var planens sämsta spelare medan Mata knappt syntes till. De två enda gångerna, i princip, jag såg honom var i inledningen när han avslutade på Blinds hörna och när han nickade som en nybörjare på Memphis – som såg kvick ut under en kort period efter paus – fina inlägg.
Visst var Herrera usel och förtjänade att bytas ut. Men det är så himla typiskt Skribenten att sätta in Schneiderlin i det läget och gå för 1-1. Mot det motståndet. Vips så ligger man under och då får man sätta in en offensiv pjäs – men inte i stället för en defensiv, nej, nej … Aaaargh! Jag blir inte klok på karl’n!
Förskräckligt:
Försvarsspelet! Från första till sista spelare (Romero undantagen, så klart). Oh my. Det var inte i går jag såg ett motståndarlag ha två motståndare fria från nästan halva planen vid en omställning, men det bevittnade vi i kväll. Helt bisarrt! Tack och lov har Romero lärt sig av De Gea att stående vänta ut avslutet och avstyrde.
Insatsen totalt sett! Hade någon avbrutit matchen i, säg, 75:e minuten och klivit in på planen och sagt: «Hallå där publiken, det här var ett skämt, vi börjar om» hade jag blivit både förvånad och inte förvånad. Förvånad eftersom det här var så mycket av det United vi sett så ofta och inte förvånad eftersom det samtidigt var ännu sämre. Och detta mot ett lag som är i usel form – om det ens går att säga så med tanke på att de inte spelat en tävlingsmatch på månader! Och förlorade med 1-9 mot Napoli över två matcher i gruppspelet i höstas!
United har nu vunnit 7 av de senaste 28 matcherna. 25 procent. Var fjärde. Tyvärr tror jag inte att det här – heller – är en match som Van Gaal får sparken för med tanke på att den, i alla fall teoretiskt sätt, går att vända på nästa vecka. Han sitter där han sitter. Han säger det han säger. Och United gör det United gör. Vecka ut och vecka in.
Sist:
Annonse
Den skadade Unitedelvan skulle sannolikt ha slagit den elva som United mönstrade i Danmark i kväll: De Gea – Darmian, Jones, Rojo, Shaw – Schweinsteiger, Fellaini – Valencia, Januzaj, Young – Rooney. Å andra sidan hade det inte krävts mycket för att besegra den Unitedelva som spelade i kväll.
Jesse Lingard hade tre avslut i andra halvlek (som jag noterade). Ett utanför, ett blockerades och ett i ribban – och dessutom en assist till Memphis. Typisk Jesse-insats: Han märks knappt i offensiven, men han levererar ändå poäng ofta.
Som sagt, det var ingen chock att förlora mot Midtjylland. Och detsamma gäller mot Shrewsbury på måndag. Jag har inga som helst förväntningar på en seger där. Inga.
