Medvindseufori!
SVENSK STEMME: – Bästa bortamatchen för säsongen, skriver Mats Svensson.
Ibland önskar man sig inte mer en lördagskväll i december än en lugn, stabil och kassaskåpssäker bortaseger.
Manchester United har äntligen fått den medvindseufori som man förtjänat länge nog.
Zlatan Ibrahimovic har haft det i princip hela sin karriär – så för honom är det här bara ett naturligt steg. Men vilken ynnest det är att få följa svensk fotbolls största genom alla tider i världens största klubb. Njut så länge det varar.
Medvindseufori:
- The Zlatan. Tänk att de två bästa svenska spelarna under 2000-talet kommit till United under slutet av sina karriären och att båda gjort sådan stor impact som dem. Det är inte många kvar (Carrick och Rooney bara va?) som minns när Larsson kom, och kan jämföra honom med nuvarande skåning. Det råder dock inga tvivel om vem som är den större av dom två – Zlatan är och har alltid varit i en egen liga. Vilken fantastisk spelare det är, fortfarande.
- Disciplinen och kontrollen. Efter att WBA fått hålla i bollen i några minuter ägde United detta direkt efter Zlatans 1-0. Helt och hållet. Jag minns egentligen inte en enda riktigt farlig hemmachans.
- Michael Carrick. Vår favorit-Geordie styrde den här matchen från minut 3 till 90. Aldrig stressad, aldrig icke spelbar. 11 vinster och 2 kryss på hans 13 starter nu. Det är ingen slump, det är fanimej ingen slump. Man of the Match, Zlatans två mål till trots.
- Bästa bortamatchen för säsongen. Lätt. Såna här beställningsjobb kan man inte få för många av.
Magnifikt:
- Phil Jones reaktion när Rondons handflata träffade Rojos kind är obetalbar. Det var länge sen vi såg en meme med något av Jones ansiktsuttryck, men här blev det giffar en masse. Sällan har någon skvallrat så direkt, så engagerat i en fotbollsmatch tidigare.
- Jesses inlägg till 1-0 … han böjde den nästan bättre än Beckham. Jesse är ingen av mina favoritspelare, men i kväll erbjöd han den fart som United behövde när både Mkhitaryan och Martial fanns utanför The Hawthorns gräsmatta när Taylor blåste för avspark.
- Försvarsspelet. Liverpool, Arsenal och City har alla spelat en match mindre men släppt in fler eller lika många mål som David De Gea. Även i dag var fyrbackslinjen, Darmians inkludering till trots, superstabilt. Jones-Rojo håller stilen än.
- Bortastödet. Unitedfansen hördes konstant och, trots att man är van vid det, är det ibland så att man blir blasé eftersom det alltid är så bra. Under Moyes era var det ofta det enda glädjeämnet, men när United vinner är det alltid extra mysigt att minnas att nämna våra fränder.
- 1-0-målet! Fyra touchar från Pogbas spelvändning till Valencias lyftning på djupledslöpande Lingard till dennes enastående inlägg till Zlatan – som listigt dragit McAuley i armen – som busenkelt placerade in bollen bakom Benjamin. Så enkelt men samtidigt så briljant från samtliga inblandade.
Annars:
- Sir Bobby och hans fru Norma får finna sig i att zoomas in vecka ut och vecka in varje gång Wayne Rooney finns på planen. Men kaptenen har det inte lätt i jakten på målrekord #2. Det är nu över fyra månader sen han hittade rätt i ligan, men i dag var det nära när hans kanonskott tippades i ribban av gamle klubbkamraten Ben Foster.
- Apropå Rooney publicerade han som bekant en bild på sig själv och Dimitar Berbatov – denna underbare Zlatan light – i veckan sedan bulgaren återvänt till Carrington för att träna. Antagligen hann Berba inspirera Rooney, som i andra halvlek bjöd på en nedtagning som antagligen fick den gamle Unitedhjälten att nicka in approval från läktaren.
- 28 år. Så hög var medelåldern på dagens Unitedelva. Faktiskt.
- Hur många av oss undrar vad Rojo egentligen sa för att få Rondon att placera handen i fejset på honom? Inte jag, egentligen. Bara fascinerande att se argentinaren varnas för absolut ingenting, medan han skulle ha åkt när han gjorde precis allting häromveckan.
- Marcus Rashfords barren spell fortsätter. Men visst såg tonåringen några procent vassare ut i kväll än tidigare?
- Nu går vi in i juletid med två på papperet ytterligare överkomliga motståndare – det är lätt att räkna in sex poäng på förhand där. Men det gör vi förstås inte. Än. Först måste vi få lite glögg innanför västen …
