GAMLE FIENDE, NYE KOLLEGER: Bastian Schweinsteiger og Ryan Giggs.

– Från underbart til bedrövligt

SVENSK STEMME: Mats Svensson så Uniteds to sider mot Bayern.

Publisert Sist oppdatert

Fakta Mats Svensson:

Bor: Eskilstuna, Sverige.
Alder: 35
Familj: Hustru Frida, son Rio (5 år) och dotter Penny (2 år).
Gör: Frilansjournalist (för bland annat united.no), lärarstudent och bloggare.
Favoritspelare: Ryan Giggs.
Första idol: Jesper Olsen.

 Av: Mats Svensson 

Positiv eller negativ vinkel? Neutral?

Äh, vi kör på hela paketet och konstaterar först helt objektivt att kvartsfinalmötet lever hela vägen till München nästa vecka. Ur en positiv synvinkel stod Manchester United upp mycket bättre än jag hade anat – med negativa glasögon påklistrade var det spel mot ett mål och det lär inte bli så stor förändring till returen.

Det var inte det United vi känner och samtidigt var det det.

Före matchen hade jag tagit ett kryss – efteråt finns det fortfarande en känsla av att det var någonting som missades här. Jag får för mig att Danny Welbeck tänker ungefär samma sak i kväll.

Underbart!

Serbens mexikanska nick! Länge sedan jag knöt nävarna så hårt efter ett mål som efter Nemanjas Chicharitoavslut. Som jag saknat den glädjen!

Du kan følge Mats på twitter ved å trykke her, på Facebook ved å trykke her, eller sjekke bloggen hans her.

Glädjande:

Försvarsspelet. Visst, Bayern sprang ofta ganska enkelt in i straffområde – framförallt i första halvlek – men när de väl var där stod Vidic & co. oftast rätt. Äntligen fick vi se en defensiv av hög klass, det vi tidigare tog för givet.

Chansskapandet. Visst, det kom inte fler än det ryms fingrar på en hand, men pulsen gick upp oväntat många gånger.

Inställningen! Det kämpade för varje boll, det var full koncentration (oftast) och ett gäng spelare som slet för sitt klubbmärke, sin stolthet. Innan Lahm, Kroos och kompani tog över helt visade United att man inte tänkte lägga sig ner och blotta strupen. Gott!

Moyes agerande i brygga. Jag skrev inför mötet att jag aldrig varit med om ett mer uträknat United (inte ens inför någon Barcafinal) men också att Moyes på ett sätt fått ett drömläge sett ur det perspektivet. Han är van vid underdogläget sedan Evertontiden, han har inte lyckats med det i Premier League, men här fick han det ultimata läget. Det gick inte hela vägen (2-0, typ, hade varit det ultimata), men det visade att han är en coach som kan slita till sig resultat när han står inför arkebuseringen.

alexbÖverraskande:

Büttner. Miljoner människor världen över – däribland jag – hade förväntat sig att få se Robben käka upp sin landsman. Nu var 84:an (jag tror fortfarande att han myglat med födelseattesten) inte i sitt livs form, men Alexander visade i alla fall att han inte var helt ute och cyklade på den här nivån. Han ska ha credd för att han inte vek ner sig i sitt livs största match.

Domslutet. Jag förstod ärligt talat ingenting när Welbeck blev avblåst efter sitt drömmål.

Känslan. I början av andra halvlek fick jag plötsligt för mig att vi skulle vinna matchen.

Känslan igen. Även om jag var förberedd innan avspark var det märkligt att se United knappt ha bollen på sin egen hemmaplan.

[poll id=»71″]Futtigheten från tysken. Förutom DDG:s standardräddning på Robbens skott i första – och så målet förstås – så brann det inte särskilt ofta kring Uniteds mål. Trots den enorma överlägsenheten i bollinnehav.

Buuuu:

Domslutet igen. Bedrövligt. Oförlåtligt om det blir det som i slutändan avgör, vilket jag dock varken tror eller hoppas.

Tyskarnas omringande av domaren. Är det någonting Pep tagit med sig från Barca, eller har Bayern alltid varit så heta? Minns inte så långt tillbaka som till förra säsongen.

Oh Danny! Det läget! Inte missa! Där! Du! Får! Inte! (Det tyckte inte Rooney heller).

Bytet. Oavsett läge i någon match någon gång varsomhelst kan jag inte för mitt liv förstå att Ashley Young får komma in när man har både Nani och Januzaj som alternativ. Youngs styrkor ska vara fasta situationer och inlägg. Han har träffat en medspelare med 1 av sina 16 senaste inlägg …

Du kan følge Mats på twitter ved å trykke her, på Facebook ved å trykke her, eller sjekke bloggen hans her.

Bedrövligt:

Marouane Fellaini. När han inte ens vinner nickdueller (tog hem en av sju) är hans roll tämligen utspelad i en startelva. När han ger fan i försvarsspelet vid 1-1 är den helt överflödig. Kom in helt fel i matchen, såg plågsamt långsam och klumpig ut. Samtidigt ska vi också minnas att det var hans största match i karriären (om någon vill hitta några förmildrande omständigheter). Rimligen spelar Fletcher på Allianz.

Finally:

giggsyba

Not playing. Martinez och Schweini saknas i returen, Dante återkommer. För United handlar det förhoppningsvis bara om spelare som kommer tillbaka. Några procents fördel där även om jag efter kvällen skulle säga att det är 85-15 i Bayernfördel.

Holländarens hands. Såg ni blicken på Büttner när hans hand träffade bollen i första halvlek? Han var någon annanstans då. I en helt annan värld.

Statistiken. Sedan United deltog i Europaspel för första gången way back 1956 har vi spelat 47 slutspelsmatcher på Old Trafford. Fortfarande är förlustsiffran bara 5. Det är imponerande. Och Moyes har fyra vinster och ett kryss på hemmaplan under sin första Champions League-säsong. Det ska vi minnas när hans sejour i klubben en dag tar slut.

Schweinsteigers mål. Kan ni föreställa er Carrick eller Fellaini komma och bjuda på något liknande? Men det är bara att erkänna att det var ett klassavslut.

Statistiken 2. Jag vet, vi möter kanske Europas och världens bästa lag, men att se United slå 166 passningar rätt under 90 minuter – en procentsats på 67 – är inget jag slår klackarna i taket över. Måste vara bottenrekord. Kanske ever om någon skulle orka gå tillbaka och titta på alla Europamatcher på Old Trafford genom tiderna och räkna passningar.

Du kan følge Mats på twitter ved å trykke her, på Facebook ved å trykke her, eller sjekke bloggen hans her.

Powered by Labrador CMS