Jag skrev inför matchen att jag var orolig över ett bakslag efter en tid utan några riktiga katastrofer. Men inte ens jag kunde föreställa mig att vi i dag skulle få uppleva en sån här patetisk insats från Manchester United. Visst, det är med tanke på säsongen egentligen ingen superöverraskning att United förlorar i Sunderland, men på det här sättet?!
Jag kokar av ilska, besvikelse, uppgivenhet och frustration och det är känslor jag gissar att jag inte är ensam om bland Unitedfansen.
Viral succé:
Martials kvittering. Fransosen drog igång anfallet och avslutade det delikat. En tillfällig ljusglimt i den annars rätt så kompaktmörka Unitedeftermiddagen.
Annonse
Godkänt:
Cameron Borthwick-Jackson var bäste försvarare i United. Det säger mycket om honom och mycket om Manchester United. På vilket sätt får ni tolka som ni vill.
Frågetecken:
Varför är Chris Smalling så dålig? Har han spelat för mycket? Hur kan han bara strunta i markeringen vid Sunderlands 2-1-mål? Vad hände i skallen där? Bedrövligt.
Varför byter han in Memphis och skickar över Martial på andra kanten? Varför inte prova med holländaren där istället? Visst, Martial hade inte briljerat efter paus, men han briljerar ju mer än Memphis bara genom att vara på planen.
Varför spelar han – återigen – med två defensiva mittfältare när man har 75 procents bollinnehav? Hur tycker han att det fungerade? Och – när han tittar igenom matcherna mot på papperet underlägset motstånd – tycker han att det gått klockrent hittills?
Hur kan ett lag som Manchester United vara så beroende av att en spelare sätter fart på spelet? När Martial försvann efter paus försvann i princip alla embryon till anfallsspel.
Varför är Louis van Gaal fortfarande kvar som manager? Han skulle ha varit väck för två månader sedan. Ändå står han efteråt och pratar om att «topp 4 blir nog svårt». Och pratade han inte om titeln häromveckan? Herregud.
Horribelt:
Memphis Depay misslyckades med en tvåfotsdribbling, drattade på ändan och Sunderland ställde om. I hemåtjobbet lät holländaren sig bli förbisprungen av Wayne Rooney som i stället föredömligt slet tillbaka bollen. Medan Memphis joggade bakom och kollade vad som hände. Den inställningen är inte någonting han bör låta växa ytterligare.
Det var en fullt rättvis seger för Sunderland. Deras första hemmavinst mot United sedan Roker Park-tiden. Det är 19 år sedan.
Spelet! Överlag var det en fruktansvärd fotbollsmatch. För Sunderlands del är det ursäktat – det är ju ett synnerligen uselt lag – men för Uniteds del finns det inga som helst ursäkter. Darmian, Lingard, Carrick, Smalling … ja, det var nästan en hel elva som hamnade olika långt under godkänt i betyg. Samtidigt. Obegripligt förvirrat ofta, ungefär som att de aldrig spelat tillsammans förut fastän det var nästan samma elva som under hela 2016. Undrade alla var Fellaini var?
Matteo Darmian följde med skickligt i offensiven, men vad tog han för beslut väl där? Jösses.
Sist:
Kanske är det som Erik Niva sa i Viasats studio läge att vila spelare i ligan och gå all in på Europa League för att på det sättet försöka fixa en CL-plats. För nu är chansen (eller risken, beroende på hur man ser det) till en topp 4-placering i ligan mindre än att Glazers säljer klubben i kväll. Å andra sidan har jag svårt att se United gnugga hela vägen till en titel med Louis van Gaal som manager, även om det råkar vara Europa League.
Donald Love blev senast i raden att göra debut under LvG. Han var lite skakig, vilket man kan förstå, men var ändå så säker i sig själv att han kunde skälla på kaptenen efter dennes hemska passning mot honom.
United drog in 3 varningar på andra halvleks första 13 minuter. Det var länge sedan jag såg något liknande.
5 poäng av 12 möjliga mot Newcastle och Sunderland är uselt. 3 vinster på senaste 13 senaste ligamatcherna är ju knappt värdigt ett bottenlag.
Will Keane gjorde sin andra Unitedmatch fem år efter debuten. Han kom in när United jagade kvittering – och han rörde inte bollen en enda gång.
