Rashfords stjärna lyser allt starkare

«The boy is an undoubted star» lät det på 90-talet när en flygande – och ung – Ryan Giggs trollade inför en hänförd engelsk fotbollspublik. Snart är det dags att säga samma sak om Marcus Rashford. Ynglingen visar en allt bredare repertoar i sitt anfallsspel och frisparken som frälste United i kväll var bara den senaste i raden av förmågor vi fått se prov på. Så där satte en viss David Beckham frisparkarna – i det hörnet från den positionen – en gång i tiden.

1-0 mot Vigo var i underkant. Nu håller vi tummarna för att United inte får ångra missarna när det är dags för retur nästa vecka.

Men med tanke på hur blekt Celta var är jag inte ett dugg orolig.

Enastående:

• Marcus Rashford. Han har inte bara förmågan att avsluta med fötterna, huvudet, från distans, från nära håll, driva igång anfall från egen planhalva – han har också den icke alls obetydliga karisman för att bli en superstar. Jag fullkomligt älskade att han var så pass kaxig och självsäker att han på bortaplan i en Europasemifinal bara lufsade av i samband med bytet. Trots att en hel arena och alla motståndare försökte piska honom av så valde han helt själv tempot. Fantastiskt. Vi ska inte glömma att det var han själv som fixade frisparken som avgjorde. Och som så ofta tack vare sin speed och företagsamhet.
• Paul Pogba. Fransmannens återkomst i startelvan var efterlängtad och efter 45 minuter hade vi fått se vad vi går miste om när han är på spelhumör. Efter paus var han inte lika dominant, men ändå huvudet högre än så många andra i Vigo. Inte bara fysiskt.

Klass:

• Jag tyckte än en gång att Daley Blind höll en genomgående hög standard. Holländaren har sannerligen inte bidragit till någon defensiv kollaps sedan de ordinarie mittbackarna kört race till rehabrummen.
• Även om Sergio Romero ställde upp i underställ i maj så klarade han av att vara stabil rakt igenom. Och hans sedvanliga clownerier lyste helt med sin frånvaro. Får han köra hela vägen till Friends? Inte osannolikt om De Gea nu trots allt har funderingar på en hemresa i sommar.
• Eric Bailly såg lite förvirrad ut igen och hans bollbehandling är mer ur Chris Smalling förskola än ur Rio Ferdinands universitet. Men hans offervilja är det ingen som kan konkurrera med i laget. Såg ni hur han slängde sig raklång mot John Guidettis knä? Ovärderligt att ha en sån, inte bara för att han räddar situationer utan för att lagkamraterna ser – och förhoppningsvis inspireras av – hans hjärta för klubben.

Inte Champions League-slutspel-nästa-säsong-klass:

• Effektiviteten. Dess motsats har varit en ständig följeslagare under säsongen och i första halvlek var ineffektiviteten slående igen.
• Henrikh Mkhitaryan var en av syndabockarna när han bommade en jättechans och han var överlag alldeles för blek – igen. Han spelar visserligen ofta bollmottagare med ryggen mot motståndarna, men han kom alltför sällan loss med bollen och utmanade i fart. Enda gången han egentligen gjorde det «borde» han ha ramlat, men höll sig på benen och tappade bollen till inspark.
• Jesse Lingards avslut. Han är ofta oerhört nyttig i spelet utan boll och han tar sig ofta till bra lägen – men avslutningarna, Jesse … Det är verkligen hit eller miss för honom.

Horribelt:

• Alla som följt United någorlunda de senaste åren vet att laget är oerhört ineffektivt på hörnor. Kvällen var inget undantag, men det var ändå häpnadsväckande att se Rashford slå en hörna som studsade innan den som vanligt träffade förste försvarare. Han kan trots allt inte allt – än.
• Nu vet vi förstås inte allvaret i vare sig Rashfords eller Youngs skador. Anfallaren hade förhoppningsvis bara en så kallad känning, medan wingbackveteranens såg lite allvarligare ut (baksida?). Men det här är ju bisarrt, på gränsen till galenskap.

Sist:

• United ställde upp med två (eller tre om vi räknar Pogba) egna produkter i startelvan. Så i vanlig ordning fanns det en Unitedframställd lirare i truppen, vilket det gjort jämt sedan 1930-talet. Däremot var bänken en mer inköpt sån: Den kostade i runda slängar 164 miljoner pund att sammanställa. Intressant med den var också att bortsett från Martial och Mata så har alla andra varit i United i sex år eller mer – och hade totalt 1902 matcher i klubben!
• Som vi minns avslutade Mourinho med Timothy Fosu-Mensah som anfallare mot city. I dag lät han Chris Smalling kliva in och avsluta matchen som defensiv mittfältare. Magiskt!
• Apropå bänken så lär vi nog rimligen få se majoriteten av den starta på Emirates på söndag.