Efter ett lika kortvarigt som misslyckat försök med 4-4- 2 gav José Mourinho upp.
Han beordrade formationsbyte och Henrikh Mkhitaryan sattes in centralt. Och därifrån var det här Manchester Uniteds match i allmänhet och armenierns isynnerhet.
Mickis löpning och avslutning var av yppersta klass – och assisten till Mata kan han lägga på samma nivå i cv’t.
Efter den senaste tidens mediokra spel och resultat var det här förhoppningsvis den senaste nystarten för Mourinhos mannar. Våren ser en handfull på papperet svåra matcher så den här trean måste följas upp av ytterligare en mot Watford för att bibehålla fokus.
Annonse
C’est magnifique!
Henrikh Mkhitaryan. Dribblade enkelt upp Huth på läktaren med sina snabba fötter. Sen gissar jag att jag inte var ensam om att tro att han hade tagit en touch för mycket när han kom ren mot Schmikes jr. Men icke då – pang! Dessförinnan hade han dragit igång gästernas bästa anfall som då avslutades av Rashford. Och i andra halvlek skar hans delikata djupledsboll sig hela vägen upp överst på listan över aftonens vackraste, som assist till Juan Mata. Hans driv i steget och hans val att ofta driva bollen offensivt ställer till det för motståndarnas försvarspositionerande.
Mittförsvaret. Jamie Vardy, den alltigenom älskvärde Leicesteranfallaren, hade en kväll att glömma mot firma Smalling-Bailly. Den senare var lika superb som han var i inledningen av säsongen, med härligt spelsinne och lika härlig tajming. Såg ut att göra den tidigare darrige Smalling bättre också med sin närvaro.
Manchester United-klass:
Bortaspelet. Medan det har kryssats hejvilt totalt sett över säsongen har United tråcklat till sig mängder med poäng på resande fot. Det är som att Mourinho har lättare att anpassa sig i bortaspelet än mot bussparkerarna på Old Trafford.
Juan Mata. Ska förstås inte starta på en kant i ett renodlat 4-4-2, men när formationen ändrade sig kom han mer till sin rätt. Och det går inte att upprepa ofta nog: Han är enastående skicklig på att hitta poäng, må det vara mål eller assists. Åtta mål redan denna säsong, trots att han inte får anses som given i elvan.
Zlatan är redan uppe i 20 fullträffar den här säsongen. Imponerande. Och när han trollade upp Fuchs på korvläktaren i andra halvlek … wow.
Förlustfria sviten lever vidare i Premier League och har gjort så ända sedan överkörningen på Stamford Bridge. Okej, kryssen är för många, men det är fan inte lätt att slå United. Vilket det aldrig ska vara.
Frågor:
Vad händer med Luke Shaw egentligen? Med tanke på Uniteds omsättning på vänsterbackspositionen har det varit läge för den unge britten att cementera den, men i stället är han lika långt borta från en elva som han var under benbrottsrehaben.
Annonse
Varför fick inte Anthony Martial en halvtimme att återfå både självförtroende och förtroende? Vad är poängen med att byta in Fellaini vid 3-0- ledning och en kvart kvar i stället? Och när Ashley Young går före kan inte signalen från Mourinho till Martial bli tydligare. Minns vad som hände när Pogba satt på bänken och såg sig förbisedd … Jag hoppas verkligen inte att sommaren ser Martial dra på sig ett annat lags tröja.
Hur kunde Juan Mata undgå att dels bli utvisad och dels göra 4-0? Jag får återkomma vilket som är märkligast.
Sist:
Har Premier League sett ett sämre mästarlag säsongen efter än Leicester? I kväll hade dom väl egentligen inte en enda riktig målchans i öppet spel. Trots att man egentligen har samma lag som i fjol.
Ingen Wayne Rooney ens i truppen. Snackades om sjukdom? Annars vore det väl första gången sedan Fergies dagar som en fit Wayne inte tog plats ens i en matchtrupp.
När ska det lossna för Marcus Rashfords målskytte i ligan? I dag hade han en fantastisk aktion, men efter en tjusig förstatouch och ett rejält avslut lyckades Schmeichel parera och Rashford får vänta vidare. Kul att se att Mourinho vågar ge honom fortsatt förtroende.