Rashford börjar närma sig peak-Rooney

Av: Mats Svensson

Manchester United står nu med tio fingrar och nio tår i en final på Wembley. 

Erik ten Hag visade på City Ground att han satsar på en buckla redan sin första säsong i klubben. 

3-0 var till slut helt klockrena siffror.

Bäst:

* Rashford börjar närma sig Rooney-när-han-var-som-bäst-form. Och precis som jag skrev efter förra matchen har han en sällsynt förmåga att få med sig bollen i motläggssituationer. Att han numera drar på sig minst två spelare vid varje bollmottagning skapar också utrymme för resten av laget. 10 mål på 10 senaste efter VM är otroliga siffror. 

* Lisandro Martinez är inte bara älskvärd utanför planen (följ gärna hans hund på insta!) utan minst lika mycket så på den. Misstag av Vigge? Licha räddar. Långboll till djupledslöpande Bruno? Licha fixar. Rensning med bandagerat huvud och ögonbryn bara centimeter från dobbar? Inga problem. Och så vidare och så vidare. Må han få hålla sig hel så har vi en blivande legendar i vårt lag. 

Kul!

* Vår gigantiske anfallare gjorde sin hittills bästa insats. Weghorst bidrog inte bara med ett påpassligt mål utan hans små skarvar och hold-up-spel var en stor anledning till att United kunde nåla fast Forest i omgångar. Och så kan han ju pressa, nederländare, det kan han verkligen.

* Antony bidrog denna kväll med mer än på mycket länge. Han ser fortfarande inte ut som en world-beater, men han visade kvalitéer som vi vill se oftare. Halv assist till Wouts mål, ett missat friläge och ett par curlade (så klart) avslut utanför Hennessey lovar gott. 

* Bruno Fernandes var tillbaka i gammalt gott slag (och både blandade och gav). Kaptenens passning till den åter pigge Pellistri i förspelet till hans eget 3-0 var strålande. 

En härlig egenskap:

* Detta United upptäcker ofta vad som inte stämmer och anpassar sig. I mitten av första halvlek, i samband med den till slut bortdömda kvitteringen, kontrade Nottingham på Unitedvis och en förändring krävdes. I andra halvlek såg vi ingenting av det. Erik ten Hag, alltså. Det var länge sedan man kände sig så lugn med en manager som man vet åtgärdar det han ser på planen. 

* Eriksen vill verkligen inte skjuta i onödan. Känslan är att han väntar tills han “vet” att det kan bli farligt. Mot Nottingham var han bara centimeter från att skruva in ett ytterst vackert mål. Men han får gärna avlossa bössan lite oftare. 

Inte okej:

* Sättet som United bjöd in Forest att kontringsspela. Nu var det inte bara den slarviga passningen av Rashford som satte laget ur spel, utan även positioneringen från Casemiro & co. 

… and finally:

* Med nästan hela kroppen redan i finalen hoppas jag att United kan vila ett par spelare i returen nästa vecka. Spelschemat är som bekant helt galet och truppbredden är inte universums bästa. Varane var en av dom som skyddades mot Forest. Kan tänka mig att Licha får samma behandling snart. 

* United fick en frispark på matchens 80 första minuter. Otroligt.